
Att följa 17-åriga Artioms öden och äventyr i denna tunnelbana är riktigt underhållande, och kanske boken rent av kan vara lite folkbildande för en ung kille eller tjej som läser den. För under de tre veckor Artiom tar sig genom metron får han såväl en lektion i relgion som historia och politik.
Blai-blai var till mesta del nöjda med upplevelsen (framförallt gillade vi "bibliotekarierna"), även om boken hade en hel del svagheter. Noll trovärdighet (vill man ha vetenskapligt sund scifi får man leta någon annanstans) och total avsaknad av kvinnoporträtt hör till minusposterna. Och visst blir det nästan lite komiskt, ja nästan lite som i 70-talsfilmen Warriors olika galna gäng, när det bakom varenda tunnelbanekrök dyker upp en helt ny ideologi eller religion.
Precis som The Road skulle bli ett utmärkt datorspel, är Metro 2033 som klippt och skuren för ett överlevar-första-person-skjutarspel. Men till skillnad från The Road har faktiskt Metro 2033 redan blivit just spel. Här en liten trailer:
Till mötet läste vi
Metro 2033 - den sista tillflykten, av Dmitry Glukhovsky
Dag valde böcker och de bortvalda var:
Just kids, av Patti Smith
Slutet på Mr Y, av Scarlett Thomas