Tyvärr har protokollet för denna omröstning försvunnit. Men årets favorit blev (om inte minnet så här två år senare svikit):
Lasermannen av Gellert Tamas
Tätt följd av:
Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri
samt:
The Little Friend av Donna Tartt
Föreslagen av Daniel.
Torbjörn Flygts roman Män vid kusten imponerade inte på någon av oss. Men alla förlät vi Daniel som lurat på oss eländet. Detta Blai-blai-möte hölls nämligen vid hans familjs sommarhus i Källvik utanför Vagnhärad. Platsen där bokens historia utspelas. Något som onekligen gav boken en helt annan dimension och faktiskt gjorde den riktigt spännande. Och så var det förstås den där älgen och den där övergivna gården.
Två dramatiska detaljer som boken saknade... men som gjorde vår lilla utflykt helt oförglömlig!
Föreslagen av Fredrik
Möjligen var kräftskiva på Daniels flotta takterrass en något traditionell inramning för en diskussion om denna samtidsfuturistiska berättelse. Men vi gillade skarpt boken om varumärkesallergiska Cayces äventyr i London, Japan, Ryssland och på nätet. Ovanligt med en bok som är så samtida tekniskt sett, och där tekniken är en del av handlingen, tyckte en bla-blaiare - läser man svenska böcker är de som om det var 70-tal. Och undertecknad kände igen sig i aversionen mot loggor på kläderna, och tänker numera ofta "CPU:s" när hon drar på sig sina jeans med släta knappar och utan sömmar på fickorna.
Föreslagen av Kajsa
Egentligen ville Kajsa kuppa in en kompis diktsamling... men Blai-blai kuppade tillbaka och valde denna minst sagt lama Whisky-bok som var en av Kajsas dumbo-alternativ. En ganska bedrövlig bok. Men whiskyn vi drack i samband med mötet var gott.
/Anders
Ironiskt nog var temat när Anders föreslog denna bok "förort", när boken i själva verket handlar om en blatte som flyttat in till Söder och därmed inte alls är förort, hur mycket han än vill och försöker. Alla var inte lika kära i den här boken, men majoriteten gillade den skarpt. Och klarsynte Dag fick oss att se boken med helt nya ögon. Han menade pekade på att huvudpersonens anteckningar på blatte-svenska bara var ett alterego. I förorten var killen en lätt mobbad plugghäst, väl inflyttad till söder försöker han skapa sig en identitet som den tuffe killen från förorten. En ledtråd till att detta är att pappan läser dagboken och blir förfärad över det dåliga språket, ett språk han inte känner igen.
Hursomhelst många bottnar och mycket humor i en av årets bästa böcker.
/A
Boken föreslagen av Anders, tema "förort"
Åh vad lång den var (vi fick skjuta upp mötet så att alla skulle hinna läsa klart). Åh vad enerverande det var att allt här måste beskrivas in i detalj (en tröja får här inte bara vara tröja, utan till exempel en vit kortärmad tröja med en liten fläck som kom till när faster si och så för länge sen spillde äppelsaft på en varm sensommardag när hon.. ja, ni förstår). Och åh, vad lång tid det tog att komma in i den - ca halva boken. Men då, när den till slut verkligen kommer igång och tar tag, då har man igen alla de detaljerade beskrivningar man tröskat sig igenom. Blai-blai-arna hade sällan läst en bok där man så starkt verkligen känner miljön och atmosfären. Visst är det väl fler än jag som fortfarande kan se framför sig den grymma, varma och dammiga amerikanska söder som här skildras? För att inte tala om huvudpersonen. Tolvåriga Harriet, den här "hjältinnan i en pojkbok" som någon sa på mötet, stannar kvar hos en länge.
Föreslagen av Dag.
